Noterade på hemmanet nr 1 enl mantalslängd år 1724 " hu Brita Lejon". året innan anges en hu Sara på 17/64 med notering att hemmanet varit öde och upptagits år 1720 på 6 frihetsår. År 1721 anges en fältväbel Henrik Steenberg som innehavare. Geberalmönstringsrulla år 1728 ange att hemmanet har upptagits år 1720 på 6 frihetsår.
Död 75år gammal av lungsot begr 16/7 Hustrun begravd den 29/6 på kyrkogården i en ålder av 42år.
Nils förekommer i bouppteckning Luleå tgl FII:1 nr 50 1743 gällande Anders Jonssons och hu Anna Larsdotters ägodelar i Ängesbyn där hu Karin Larsdr o Nils anges som förmyndare för barnan. Dv 27 Nils OlofssonLångnäs ( för: ONo hhu K Abrahamsdr - morbror, Hu Märta Olofsdr Ängebyn - mor

Norrbottens Kuriren 28 december 1939 ;
Petrus på Ön grundade för 600 år sedan välmående byn Persön. Kontraktprosten Alb[ert] Nordbergs byakrönika rik på intressanta uppgifter.
Utdrag ur Albert Nordbergs tal:
Petrus nämnes såsom snickare år 1339. Snickaren Petrus på ön. (¨fabro petro inn öö¨). Anno 1413 funnos i Lule socken icke mer än 120 rökar och socknen omfattade ju då ett område som var flera gånger större än nuvarande Nederluleå. Bebyggelsen här var givetvis på 1300-talet ringa. År 1327 uppläts ju älvdalen för kolinisation åt ärkebiskopen Olof den vise och några andra stormän.

För 600 år sedan stod havet här sex meter högre än nu. Stora vidder, som nu äro fast land, voro då täckta av vatten; Persöfjärden var stor, och Pers ö var mycket snäv till sin ytvidd. Vill man gissa något om snickar Petrus härkomst, kan man med anledning av snickaryrket antaga, att han var en av Olof den vises kolonister söderifrån, då han knappast häruppe haft tillfälle att utbilda sig till snickare. Törhända hade han såsom sådan kommit hit för att biträda vid det nyligen uppförda kapellets byggande och prydande. ...Med visshet kan intet sägas.

Den fiskrika Persöfjärden lockade snart flera nybyggare; det kan man förstå av dess folkrikedom 200 år senare eller på Gustav Vasas dagar. På 1500-talet var Persön en av Lule sockens största byar. Här funnos 1543 19 bönder och år 1571 redovisas i bouppteckningen för Älvsborgs lösen 18 grannar i Persön. Någon vidare hemmansdelning kom sedan icke i fråga förrän mot slutet av 1700-talet.

På 1671 års karta över Luleå socken går Bottenhavet upp med en bred vik mot Persön. Persön är en avlång rätt smal ö, med vatten på alla sidor, över vilka broar går genom byn kustlandsvägen. Låt oss nu gå hemmansnummer efter n:r 1 byn och se till vad som kan vara att berätta.

N:r 1. Bomärke 1725. Skrifteböckernas första bonde på detta nummer var Nils Larsson Lejon. Han var född 1699 och ägde hemmanet ännu på¨1760-talet odelat, 19 skälsland stort, och födde där 9 kor i goda år. Större delen av hemmanet gick i arv inom släkten på mans och kvinnsidan till fram på 1800-talet. En son till Nils Lejon var soldaten Nils [tryckfel; skall vara Lars] Nilsson Rypa f. 1731, och dennes son var rustmästaren Nils Larsson Öqvist i Gamla staden (f. 1765), vilken i sin tur blev fader till lantvärnsmästaren på ökullen (nu doktorsbostället) på ön, Lars Ulrik Öqvist, rustmästasren Nils Petter Öqvist och kronolänsman, kanske sedan kronofogde Gabriel Öqvist. Lars Rypa var med i Pommerska kriget 1757-62.

I den nutida släkten går en sägen, att en av förfäderna skulle ha varit med vid Willmarstrand 1742 och där blivit sårad samt sedan dragits i en skrinda av sina söner genom Finland och till sist drunknat i Kalix. Denna sägen kan möjligen avse Nils Lejon, men icke hans son Lars Rypa, då denne bara var 10 år 1741. En av släkten nu på Karelska näset.

[ Enligt Generalmönsterrulla Livkompaniet vol. 743 25 sept 1735 Reg. nr 698 Rote nr 113 Nils Larsson Leijon fick avsked 1735 från Kompani 113. Hans son f. 1765 drunknade i Kalix år 1812. ]

Att Västerbotten Regemente deltog i kriget mot Ryssland i Finland är ett historiskt faktum. Otto Sjögren i Sveriges Historia VII sid. 66 skriver: "I slutet av augusti framryckte 11,000 ryssar mot Villmanstrand, i vars närhet generalmajor Karl Henrik Wrangel befann sig med 4,000 man;.... Wrangel inlät sig i strid med övermakten (23 aug.) [1741] och blev slagen; enskilda regementens, särskilt Västerbottens regementes, tapperhetsprov voro gagnlösa.
Brita Knutsdotter noteras på hemmanet i Ängesbyn 1715 då med 3 syskon

Gift 1723-01-20 i Nederluleå sn med
Brita Knutsdotter, född enligt åldersuppgift 1692 i Ängesbyn, NederLuleå sn (BD), död 1734-06-25 i Persön, NederLuleå sn. Soldathustru i Persön, Nederluleå sn (BD).

Barn:
Maria Nilsdotter, född 1723-11-20, död 1725-08-23
Jöns Nilsson, född 1725-08-17
Anna Nilsdotter, född 1727-12-01, död 1728-01-06
Nils Nilsson, född 1729-05-08, död 1801
Lars Nilsson Rupa, född 1731-11-04, död 1798-08-03

Gift 1734-12-13 i Nederluleå sn (AC) med
Lisbeta Eriksdotter, född 1678 i NederLuleå sn (AC), död 1758-04-22 i Persön, NederLuleå sn. Soldathustru i Persön, NederLuleå sn (AC).